Vad är skillnaden mellan schimpanser och människor?

av Lars Johan Erkell

I de båda förgående inläggen (I, II) konstaterade vi att kreationister vare sig kan säga var gränsen mellan olika ”skapade slag” skulle gå, eller varför makroevolution skulle vara omöjlig, trots att man energiskt hävdar just detta. Men kanske går det lättare om vi analyserar ett konkret exempel i stället för att leta efter abstrakta principer?

Alla kreationister är säkert överens om att ett släktskap mellan apor och människor är fullständigt, komplett och totalt uteslutet. Det borde därför vara belysande att se på vilka skillnader som finns mellan människor och schimpanser – våra förmodat närmaste släktingar. Här måste det vara lätt att finna en uppsjö av dramatiska skillnader som är omöjliga att förklara med mikroevolution.

Det är knappast svårt att se skillnad på en människa och en schimpans, men vi har samma antal tänder och lika många ben i kroppen, bortsett från att schimpanser oftast har en svanskota mindre och ett revben mer. Tänderna och benen ser förstås något olika ut, men inte värre än att det rimligtvis faller innanför gränserna för mikroevolution.

Vi människor har något fler småmuskler i ansiktet än vad schimpanser har, vilket ger möjligheter till en mer uttrycksfull mimik. Antalet muskler varierar för övrigt mellan olika människor, så även detta verkar vara ett typiskt fall av mikroevolution.

***

Genetiska skillnader finns förstås, frågan är bara vilken betydelse de har. Ett vanligt sätt att uppskatta graden av genetisk likhet mellan två arter är att jämföra skillnader i genen för cytokrom B. Människa och schimpans skiljer sig då ungefär 12 %, medan varg och räv, som av kreationister anses tillhöra samma skapade slag, skiljer sig ca 18 %. Den genetiska skillnaden mellan människa och schimpans är alltså inte större än att den tydligen kan rymmas inom ett skapat slag.

Så har vi människor ett kromosompar mindre än människoaporna – skulle detta kunna utesluta ett släktskap? Inte om vi åter jämför med varg (78 kromosomer) och räv (36 kromosomer). Det är tydligt att kromosomantalet kan variera kraftigt inom ett skapat slag.

Emellertid är det tydligt att människans kromosom 2 är produkten av en fusion mellan två av människoapornas kromosomer – skulle en fusionskromosom kunna utesluta släktskap? Knappast. Vi har en liknande situation hos hästar; de har en fusionskromosom (nr 5) som känns igen som kromosom 23 och 24 hos de vilda Przewalskihästar som troligen står nära deras gemensamma stamform. Trots detta kan hästarna korsas och ge fertil avkomma. Och då tillhör de, om jag förstått saken rätt, samma skapade slag.

Kromosomfusioner är inte så osannolika som man kanske tänker sig; en s.k. Robertsonsk translokation förekommer hos ungefär ett barn på tusen, och den innebär att två kromosomer fusionerat. Den här typen av fusion kan ske på olika sätt, och mellan olika kromosomer, men om den sker på ett sådant sätt att inget väsentligt genetiskt material går förlorat, är individen med fusionskromosomen helt normal (det finns dock en risk för att barn i nästa generation kan få skador). Det är alltså ingenting konstigt med att kromosomantalet ändrar sig under evolutionens gång – PZ Myers reder ut begreppen här och här.

Det verkar alltså gå bra att förklara även genetiska skillnader med mikroevolution.

***

De riktigt avgörande skillnaderna mellan apa och människa skulle man dock vänta sig att finna i hjärnan, och just denna tanke ledde under 1800-talet till ett berömt gräl mellan Richard Owen – en av de sista betydande biologer som inte accepterade evolutionsteorin – och Thomas Huxley, även känd som ”Darwins bulldog”. Owen hävdade att det fanns en unik struktur i människans hjärna, Hippocampus minor, som helt skulle saknas hos apor. Huxley hävdade däremot att strukturen inte var unik. Det visade sig att Huxley hade rätt; Hippocampus minor (eller Calcar avis som den kallas numera) är inte unik för människan, och det finns heller ingen annan struktur i människans hjärna som inte går att härleda till en motsvarande struktur hos apor.

Givetvis finns det skillnader mellan schimpansens hjärna och människans, framför allt storleken. En aphjärna om 400 gram har evolverat till en människohjärna om 1 300 gram, och många strukturer har expanderat kraftigt. Det anatomiskt mest påtagliga exemplet är så vitt jag känner till lobulus parietalis inferior, som hos människa bildar två vindlingar, Gyrus supramarginalis och Gyrus angularis, vilka inte finns hos apor. Men vindlingar som bildas när cortex expanderar kan knappast klassas som helt nya strukturer. Så finns det också några områden som visserligen inte är så anatomiskt annorlunda, men som tycks ha delvis olika funktioner hos apor och människor.

Inte minst är Brocas område intressant, ett område som hos människor är väsentligt för tal och språkförståelse. Apor talar ju inte, så man kan undra vad apornas motsvarande struktur har för funktion. En färsk studie visar emellertid att schimpanser som kommunicerar med gester och läten aktiverar just detta område. Det är därför ingen långsökt tanke att vårt språk evolverats ur ett sätt att kommunicera som liknar schimpansernas, speciellt då även människor som använder teckenspråk aktiverar området. Vad gäller hjärnans olika strukturer finns det alltså, givet hjärnans fenomenala flexibilitet, vad jag kan förstå ingenting som utesluter att mikroevolution skulle räcka till för en evolution ifrån en schimpansliknande art till människa.

Nu är primaternas anatomi fjärran från mitt eget område, så det finns garanterat mycket jag inte känner till i ämnet. Vad som dock är anmärkningsvärt är att jag inte sett något om dramatiska skillnader mellan schimpanser och människor i kreationistlitteraturen – hade skillnaderna funnits borde de rimligtvis fått en framträdande plats.

Så vilka är de avgörande anatomiska skillnader mellan schimpanser och människor som omöjliggör mikroevolution? De måste ju finnas?
 
[Ursprungligen publicerad på http://biologg.wordpress.com.]