Intelligent design – om teorin som inte finns

av Lars Johan Erkell

Evolutionsteorin är sedan länge den teori världens biologer arbetar efter, och det är ingen slump – den har visat sig utomordentligt användbar för att förstå allt från fossilserier till nukleotidsekvenser. Teorin räknas i dag till de stora, etablerade vetenskapliga teorierna, men den har under senare år utmanats av teorin om intelligent design (ID) som framhålls som ett bättre alternativ för att förklara livets alla komplexa former. Förespråkarna för ID hävdar att evolutionsteorin är otillräcklig och att det bara går att förstå organismernas mångfald och komplexitet som orsakade av en intelligent ”designer”. ID-teorins förespråkare hävdar vidare bestämt att deras teori är strikt vetenskaplig och att den inte har några religiösa kopplingar. Detta kan ge anledning att börja med att diskutera vad vetenskap egentligen innebär.

Om vetenskapliga teorier
Vetenskapliga teorier är forskarens redskap. De ska beskriva naturens olika fenomen och förklara dem utifrån grundläggande begrepp. Newtons gravitationsteori är ett bra exempel; den beskriver fallande äpplen, planetbanor och otaliga andra fenomen som uttryck för en enda kraft: gravitationen. Den ger oss också möjlighet att med stor noggrannhet beräkna banorna för såväl planeter som fallande äpplen. Den säger också att planeter måste röra sig i elliptiska banor och att det är omöjligt att de rör sig i t.ex. sexkantiga banor. Vetenskapliga teorier talar alltså om för oss varför världen ser ut som den gör, och vilka principer som ligger bakom; de beskriver och förklarar.

Den moderna naturvetenskapen bygger på något man bruka kalla den hypotetisk-deduktiva metoden; enligt denna måste en teori med vetenskapliga anspråk ge oss möjligheter att formulera prövbara hypoteser. En hypotes är ett antagande eller en förutsägelse som vi kan räkna oss fram till ur teorin. Newtons fysik förutsäger t.ex. att två kroppar av olika vikt ska falla lika snabbt, bortsett från luftmotståndet. Detta är en hypotes som kan testas i ett experiment, och först när hypotesen verkligen testats och befunnits hålla måttet kan vi ta teorin på allvar. En vetenskaplig teori måste också vara logiskt sammanhängande och får inte innehålla motsägelser.

Evolutionsteorin är en vetenskaplig teori av ett lite annat slag än gravitationsteorin. Den skiljer sig från många av fysikens teorier genom att slumpen spelar en stor roll i evolutionen, och det är därför svårt att göra precisa förutsägelser. Man är därför oftast hänvisad till sannolikhetsresonemang, och man kan inte använda analytisk matematik på det sätt fysikerna gör. Så kan man t.ex. inte förutse evolutionens exakta förlopp, utan bara ge ramarna för vad som skulle kunna hända (och vad som inte skulle kunna hända) i det enskilda fallet. Däremot kan man göra förutsägelser som att fossil ska vara inlagrade i en bestämd sekvens; varje gång ett nytt fossil karaktäriseras och dateras testas därför evolutionsteorin på nytt. Hittills har man dock inte funnit några säkert daterade och säkert identifierade fossil som ligger uppenbart fel. Vidare visade det sig vid molekylärbiologins genombrott för ett par decennier sedan att evolutionsteorins principer direkt kunde kännas igen även på denna tidigare okända organisationsnivå.

Newtons och Darwins teorier har det gemensamt med andra etablerade naturvetenskapliga teorier att de utgår från en materialistisk och mekanistisk beskrivning av världen. Materialism innebär inom naturvetenskapen att man bara studerar fenomen som är knutna till materien i dess olika former, d.v.s. materia och strålning. Orsaken till detta är helt enkelt att materia och strålning går att observera och att mäta. Mekanism innebär att man utgår från att världen styrs av orsakssamband som helt saknar förutseende och ändamålsenlighet. Orsaken är även här att det bara är praktiskt möjligt att arbeta på det sättet – man kan inte arbeta med odefinierade krafter eller okända ändamål.

Skälet till att naturvetenskapen arbetar materialistiskt och mekanistiskt är alltså rent praktisk; på denna bas kan man göra tydliga och reproducerbara experiment, som duger att bygga prövbara hypoteser och teorier på. Att vetenskapliga modeller som bygger på andliga krafter inte används inom vetenskapen beror alltså inte på att de a priori skulle vara förbjudna, utan på att de inte går att arbeta med. Det går inte att förneka att det skulle kunna finnas andliga krafter eller avsikter som är verksamma i naturen, men den hypotetisk-deduktiva metoden kan inte hantera den typen av förklaringsmodeller. Men om man en dag skulle finna att någon icke-materiell kraft skulle vara observerbar och mätbar, skulle man nog inte kalla den ”andlig” längre – den skulle då bli en del av den normala naturvetenskapen.

Intelligent design som vetenskap
Företrädarna för ID-teorin hävdar alltså att deras teori är strikt vetenskaplig. Man uttalar sig emellertid inte om vilken slags designer man tänker sig eller vad denne har för avsikter eller möjligheter. Detta får flera viktiga konsekvenser:
Det står alltså klart att ID-teorin inte är en fungerande vetenskaplig teori. Det händer att detta medges även av företrädare för ID-rörelsen. Michael Medved (”senior fellow” vid Discovery Institute) uttalade sig i Jerusalem Post sommaren 2008 sålunda:

”Vad som är viktigt med intelligent design är att det inte är en teori – vilket är någonting jag tycker de behöver göra mer tydligt. Inte heller är intelligent design en förklaring. Intelligent design är en utmaning. Det är en utmaning mot evolutionen. Den ersätter inte evolutionen med någonting annat.” [1]

Intelligent design som politisk kampanj
Teorin om intelligent design drivs mycket målmedvetet fram av en rörelse som i dag är internationell, men som har sina rötter i den amerikanska kreationiströrelsen. Centrum i denna är Discovery Institute (DI), en tankesmedja med starka band till den religiösa högern. Institutets målsättningar framgår mycket klart av ett dokument, The Wedge Document, som läckte till Internet 1999 och vars äkthet först förnekades, men senare har bekräftats. Dokumentet inleds med en diskussion om hur materialismen genom naturvetenskapen etablerats i samhället, och hur dess inflytande sedan brutit ned samhällets moral på alla områden. Därefter formulerar man sina övergripande mål [2]:
Dokumentet fortsätter sedan med att skissa en plan för hur man genom opinionsarbete ska etablera ID-teorin i samhällsdebatten för att sedan få in den i skolan som ett alternativ till evolutionsteorin. ID-teorin ska bli den egg som splittrar materialismen och etablerar ett religiöst perspektiv som ska genomtränga hela samhället och dess värderingar. Rörelsens grundare, juridikprofessorn Phillip Johnson, har sagt:

”Vår strategi har varit att ändra ämnet lite grand så att vi kan presentera begreppet intelligent design, vilket i själva verket betyder Guds realitet, inför den akademiska världen och få in det i skolorna.” [3]

Rörelsen har fått stort genomslag i framför allt amerikansk samhällsdebatt, men utvecklingen har inte blivit den man planerat. Den kanske största motgången var den rättegång i Dover, Pennsylvania, som 2005 av allt att döma omöjliggjorde alla planer på att få in ID-teorin som ett alternativ till evolutionsteorin i den amerikanska skolan. Men kampanjen fortsätter och sprider sig nu också i Europa. Huvudtaktiken är och förblir densamma: att på alla sätt försöka attackera evolutionsteorin.

Noter

[1] Ruthie Blum: One on one: Broadcast views Jerusalem Post, Online Edition Aug. 6, 2008

[2] The Wedge Document. Discovery Institute, 1999

[3] Let’s Be Intelligent About Darwin, National Post, 2004-02-06

Läs- och länktips

Två böcker som är grundläggande för ID-rörelsen är:
Det finns ett flertal böcker som kritiserar ID-teorin, t.ex.:
Det finns också ett antal böcker som kritiskt granskar ID-rörelsen, t.ex.:
Det finns också gott om ID-kritiska artiklar på nätet. Lämpliga platser att börja på är:
 Det finns också många hemsidor med material som stöder ID-rörelsen, t.ex.:
[Ursprungligen publicerad i Bioscience Explained vol. 4 nr 2.]