Evolutionsteorin – en tro?

av Lars Johan Erkell

I förra inlägget har vi diskuterat vad ordet ”evolution” egentligen står för: faktum, teori eller filosofi? Gärdeborn ger oss ytterligare en betydelse: evolutionen är en tro. Just detta är något man ofta får höra från kreationister – evolutionstro är minsann lika mycket en tro som skapelsetro. Men är det så?

Att tro något kan betyda att hålla något för sant i avsaknad av tillräcklig evidens. Alla tror vi olika saker, forskare också. Poängen är att en forskare inte får nöja sig med att bara tro, det gäller att finna evidens för det man tror, så att man kan övertyga både sig själv och andra om att det inte bara handlar om något man går omkring och tror, utan om något verkligt fenomen eller sammanhang. Man måste då använda den etablerade vetenskapliga metoden för att finna stöd, och lyckas man visa det man vill är ju allt bra. Lyckas man inte, får man lägga sin tro i papperskorgen, alternativt i skrivbordslådan för ytterligare prövning längre fram. Vad forskaren däremot inte kan göra är att hävda sin starka tro på en viss förklaring utan att ha handfasta belägg för den – då kommer kollegorna att skaka på huvudet. Överhuvud talar man inte gärna om ”tro” i vetenskapliga sammanhang; man talar hellre om antaganden man gör.

Religiös tro är något annat. Ordet har här snarare betydelser som ”förtröstan”, ”övertygelse” eller ”tillit”. Eftersom det i det här fallet är svårt att finna påtagliga bevis för det man tror, får den troende bortse från alla beviskrav och tro ändå. Men vad har nu detta med evolutionsteorin att göra? På sidan 62 skriver Anders Gärdeborn:

”Evolutionsläran blir en religiös tro då den påstår att slumpen är tillräcklig och att ingen Gud är nödvändig.”

Detta är inte korrekt. Evolutionsbiologin arbetar under antagandet att slumpartade mutationer är en viktig del av evolutionsprocessen. Det kanske i framtiden visar sig att antagandet inte håller, och då får vi finna bättre modeller att arbeta med. Men där är vi inte, antagandet att mutationer är slumpartade fungerar som en utmärkt grund för forskningen. Och att vi inte har med Gud i våra förklaringar betyder inte att vi förnekar att det skulle kunna finnas någon gud. Men som vi diskuterat i det andra inlägget i serien tycks inte Gärdeborn göra någon skillnad mellan att bortse från Gud i vetenskapliga förklaringar och att helt förneka honom.

***

Anders Gärdeborn och många andra kreationister menar alltså att vi biologer tror på evolutionsteorin på ett religiöst sätt. Ingenting kan vara felaktigare. Som vi just diskuterat accepteras inte ”tro” utan evidens inom vetenskapen, medan just en stark övertygelse – som inte behöver några bevis – tvärtom ses som en dygd i religionens värld.

Det finns andra skillnader mellan tro och vetenskap. Religiösa läror – inte minst fundamentalistiska sådana – hävdar inte sällan att man har tillgång till eviga sanningar som man har en plikt att förvalta och förkunna. Det förekommer också att man håller fast vid en traditionell livsstil, något som alltför ofta kan leda till att man uppfattar förändringar som ett hot. Vetenskapen, däremot, bjuder på ständiga förändringar. Där finns inga eviga sanningar; alla vetenskapliga förklaringar är provisoriska.

Ytterligare en skillnad är att forskare är beredda att överge sina gamla teorier om det dyker upp nya och bättre förklaringsmodeller – detta sker hela tiden. Vetenskapliga teorier är arbetsredskap, och få forskare föredrar ett sämre redskap framför ett bättre. Däremot är nog ganska få troende beredda att byta gud efter behov.

Men den kanske viktigaste skillnaden är den att tro och vetenskap ger helt olika typer av svar. Vetenskapen berättar om hur saker och ting går till, men säger ingenting om varför det sker i någon djupare mening. Religionen, däremot, ger svar på våra frågor om vad som egentligen ligger bakom det vi upplever, och vad som är meningen med alltsammans. Däremot är Bibeln ingen lärobok i vare sig biologi eller geologi. Man skulle kunna säga att vetenskapen inte duger som religion, och att religionen inte duger som vetenskap. Och kanske är det så att eftersom tro och vetenskap ger svar på olika typer av frågor, kan de flesta troende kombinera dessa båda utan konflikter.

Läs- och länktips

Prästen och fysikern Sara Blom diskuterar förhållandet mellan religion och vetenskap i en färsk artikel i tidningen Dagen.

Ett antal läsvärda essäer om sambandet mellan religion och vetenskap återfinns i:

Klein, H., Edman, S. (Red.) Darwin och vår Herre. Verbum, 2009.

Särskilt rekommenderas bidragen från de tre medverkande teologerna, Antje Jackelén, Sara Blom och K G Hammar. Roland Poirier Martinssons kapitel om intelligent design kan dessvärre inte rekommenderas.

[Ursprungligen publicerad på http://biologg.wordpress.com.]