Evolution – teori, filosofi eller faktum?

av Lars Johan Erkell

I två tidigare inlägg (I, II) har vi diskuterat Anders Gärdeborns syn på framför allt förhållandet mellan vetenskap och religion. Vi ska fortsätta på det vetenskapsfilosofiska spåret, och den här gången frågar vi oss vad det mångtydiga ordet ”evolution” egentligen står för.

Gärdeborn ger på sidan 60 svaret att ordet evolution har fyra betydelser: ett faktum, en teori, en filosofi och en tro. På sidan 63 skriver han vidare:

”Många missuppfattningar som rör utvecklingsläran beror på att ovanstående fyra betydelser av ordet evolution blandas ihop med varandra.”

Jag kan bara instämma. Här finns mycket som behöver klargöras. Till att börja med använder Gärdeborn i det här avsnittet orden ”mikroevolution” och ”makroevolution” på ett annat sätt än vad vi biologer gör. Vi är överens om att mikroevolution betecknar små förändringar inom arter. Makroevolution betecknar däremot för biologen bildning av nya arter, liksom storskaliga förändringar mellan större grupper, exempelvis evolutionen från fisk till amfibie. Gärdeborn menar att makroevolution (i betydelsen storskaliga förändringar) i själva verket inte existerar, medan vi biologer inte ser någon egentlig skillnad mellan de båda processerna – makroevolution är helt enkelt mikroevolution över längre tid. Vi återkommer till detta i senare inlägg. I fortsättningen gör jag ingen skillnad mellan  mikro- och makroevolution.

***

När man säger att något är ett faktum brukar man mena att något är absolut säkert, och omöjligen kan betvivlas. Om vi som exempel tar det faktum att om man håller en sten i handen och släpper den, så faller den till marken. Alla människor kan intyga att det förhåller sig just så, och att stenen inte i stället flyger sin väg, alldeles av sig själv. Det finns nog ingen som protesterar om vi kallar detta ett faktum.

Är det ett faktum att det är jorden som roterar kring solen och att det inte är tvärtom? Det här är ju ingenting man direkt kan se – man ser ju bara att solen rör sig över himlen – men genom experiment och systematiska observationer har man kommit fram till att det måste vara så. All data vi har pekar på att det är jorden som roterar kring solen, och vi har inga vägande skäl att tvivla på den saken. Det finns dock en grupp människor (en del med doktorstitlar) som menar att det i stället är solen som rör sig kring jorden [1]. Trots det skulle nog de flesta människor säga att det är ett faktum att jorden roterar kring solen. Ändå är det inte ett faktum på samma sätt som att stenen faller när man släpper den – men man utgår ifrån att den heliocentriska teorin har så starkt stöd av data att man kan känna sig helt säker på att den är korrekt.

Det förhåller sig på samma sätt med evolutionsteorin – all data vi har pekar på att livet på jorden har utvecklats via evolution, och vi har inga vägande skäl att tvivla på det. Det råder vetenskaplig konsensus om saken, men det finns en grupp människor (en del med doktorstitlar) som menar att den är felaktig. Analogt med det förra fallet skulle man kunna säga att evolutionen är ett faktum.

En del av mina kollegor brukar också hävda att evolutionen är ett faktum, medan andra (liksom jag själv) tvekar att göra så. Skälet är att man inte kan se evolutionen lika otvetydigt som man kan se att stenen faller – man har här sammanställt ett stort antal olika observationer inom ett teoretiskt ramverk, och slutit sig att evolutionsteorin förklarar iakttagelserna. Personligen föredrar jag att säga att evolutionsteorins centrala element är så väl belagda att det inte är rimligt att tvivla på den. Ordet faktum vill jag i stället reservera för tydligt observerbara fenomen, som att fossilen visar att det funnits andra livsformer på jorden, eller att det finns en universell DNA-kod för allt liv.

***

Vad menas då med att evolutionsteorin är en teori? Med en naturvetenskaplig teori brukar man mena en logiskt sammanhängande tankebyggnad som stöds av testade hypoteser. Man brukar också mena stora och väl etablerade tankekonstruktioner; relativitetsteorin eller kvantfysiken slängdes inte ihop på en eftermiddag. Vetenskapliga teorier fungerar som redskap för att beskriva och förstå fenomen i naturen – en tolkningsram, om man så vill. Man ska också kunna formulera prövbara hypoteser utifrån teorin. Evolutionsteorin är en vetenskaplig teori i precis den här bemärkelsen.

Det finns dock en mer vardaglig betydelse av ordet teori (som är ännu tydligare i engelskans ”theory”) som en mer eller mindre lös tanke, en idé eller ett hugskott. Evolutionsteorin är definitivt inte en ”teori” av det här slaget.

***

Men vad menar Gärdeborn med att evolutionsteorin skulle vara en filosofi? Vi diskuterade detta i förra inlägget, men vi får också säga något om själva ordet ”filosofi” – det har ju många betydelser. I vetenskapliga sammanhang brukar man mena att filosofi innebär ett logiskt och systematiskt tänkande kring tillvarons grundvillkor. Filosofin diskuterar inte minst frågor om världens grundläggande egenskaper (ontologi), liksom våra möjligheter att förstå den (epistemologi).

I bild 21 på sidan 67 kallar Gärdeborn principen om gemensam härstamning för en ”filosofi”. Men i själva verket är den gemensamma härstamningen en hypotes, och den har med framgång prövats gång på gång (mer om detta i senare inlägg). För mig och mina kollegor är evolutionsteorin en vetenskaplig teori och ingenting annat. Den grundar sig naturligtvis på filosofiska antaganden, som de epistemologiska antaganden om materialism, mekanism och annat som ligger i den metodologiska naturalismen. Men det innebär ju inte att den är en filosofi.

I förra inlägget kom vi in på vad Gärdeborn kallar ”evolutionismen” somden filosofi som antar att komplexa strukturer självgenereras ur enklare”. Jag har som sagt aldrig hört någon kollega tala om den här filosofin, men jag känner igen tanken från Herbert Spencers filosofi. I mitten av 1800-talet hävdade Spencer att det fanns en universell lag, ”Law of Evolution” [2], som manifesterade sig i kosmisk och biologisk utveckling såväl som i samhällets utveckling. Spencer var ett stort namn under 1800-talet, men i dag har hans filosofi väl huvudsakligen historiskt intresse. Möjligen beror detta på hans tendens att göra grandiosa uttalanden från ett magert underlag (redan Darwin irriterade sig på detta), något som kanske inte är lika gångbart i dag. Jag kan hur som helst inte se att det finns någon länk mellan Spencer och dagens evolutionsbiologi.

Det finns också en annan betydelse av ordet ”filosofi” som Nationalencyklopedin kommenterar på följande sätt:

”I en relaterad men uttunnad bemärkelse använder man i dag i vanligt språkbruk ofta beteckningen filosofi för en samling grundläggande principer om någonting vad som helst.”

I den här meningen syftar alltså ”filosofi” på saker som filosofin att barnen inte ska få betyg på mellanstadiet, eller filosofin att man bara ska handla närproducerad mat. I den betydelsen kan man givetvis beteckna evolutionsteorin som en filosofi, men då har man vattnat ur begreppet så det knappast är meningsfullt.

***

Sammanfattningsvis kan man säga att ”evolution” med viss rätt kan sägas vara ett faktum, och att evolutionsteorin utan tvekan är en vetenskaplig teori. Däremot är det knappast rimligt att kalla den för en filosofi.

Noter

[1] http://www.galileowaswrong.com (Observera att detta inte är ett skämt utan fullt allvar.)

[2] ”Evolution is a change from a indefinite, incoherent, homogeneity to a definite, coherent, heterogeneity through continuous differentiations and integrations”, Herbert Spencer (1862): First Principles.

Filosofen William James har tillskrivits den elaka omformuleringen: ”Evolution is a change from a no-howish untalkaboutable all-alikeness by continous sticktogetheration and somethingelsification”.

Läs- och länktips

Frågan om evolutionen är en teori eller ett faktum är något som debatteras livligt:

Ryan Gregory, T. (2008): Evolution as Fact, Theory, and Path, Evolution: Education and Outreach. 1, 4652

Det finns också en Wikipediaartikel som refererar debatten.

Filosofen John Wilkins (alltid läsvärd) diskuterar begreppet ”teori” på sin blogg Evolving Thoughts.

[Ursprungligen publicerad på http://biologg.wordpress.com.]