Intelligent design (ID)

Innehåll

1. Är ID en vetenskaplig teori? (Talk Origins / EvoWiki)

2. Är ID en enklare förklaring än evolutionsteorin? (Talk Origins / EvoWiki)

3. Finns det irreducibelt komplexa system? (Talk Origins / EvoWiki)

4. Är informationen i DNA bevis för ID? (Talk Origins / EvoWiki)

5. Är ögat irreducibelt komplex? (Talk Origins / EvoWiki)

6. Är fågelvingen irreducibelt komplex? (Talk Origins / EvoWiki)

7. Är bombarderbaggen irreducibelt komplex? (Talk Origins / EvoWiki)


1. Är ID en vetenskaplig teori?

Genesis.nu: ”Man kan på vetenskaplig grund argumentera för att naturen är skapad, t.ex. genom att studera den design som finns i naturen.”

Svar: Enligt intelligent design (ID) är livet på jorden alltför komplext för att ha kunnat uppstå enbart genom evolutionära mekanismer och att det i stället visar tecken på avsiktlig design (figur 1). Förespråkarna menar att ID är en vetenskaplig teori inom biologin med samma status som evolutionsteorin. Det finns dock ett antal kriterier för att skilja vetenskapliga teorier ifrån ovetenskapliga idéer. Främst bland dessa är Karl Poppers falsifierbarhetskriterium. Enligt Popper anses en teori vara vetenskaplig om den kan, åtminstone i princip, falsifieras genom empiriska observationer. Falsifierbarheten utgör det demarkationskriterium som skiljer vetenskap ifrån metafysik. Då den ”intelligenta konstruktören” inom ID varken är observerbar eller upprepningsbar finns det inga metoder för att falsifiera ID. ID är därmed inte en vetenskaplig teori utan en metafysisk hypotes (det är endast en variant av det teleologiska gudsbeviset). ID-förespråkare hävdar dock att ID är en vetenskaplig teori eftersom man inte explicit hävdar någonting om den intelligente designerns identitet. Filosofen Elliott Sober har dock visat att ID logiskt implicerar en övernaturlig designer. Det bör också nämnas att Phillip Johnson, ID-rörelsens fader, har sagt: ”Our strategy has been to change the subject a bit so that we can get the issue of intelligent design, which really means the reality of God, before the academic world and into the schools.” Huvuddelen av Discovery Institutes medel kommer också ifrån kristna stiftelser och organisationer. I institutets styrelse sitter Howard Ahmanson Jr., en person som står nära kristen rekonstruktionism – den mesta extrema rörelsen inom den kristna högern i USA (de vill bl.a. införa teokrati, gammaltestamentlig lag samt dödsstraff för äktenskapsbrytare och homosexuella). Vissa ID-förespråkare hävdar också att SETI-projektet legitimerar ID. Inom SETI-projektet har man dock kunnat formulera en testbar och falsifierbar hypotes om ”designerns” egenskaper, t.ex. postulerar man att den utomjordiska intelligensen kommunicerar med samma teknik/signaler som människan använder. Förutom denna rent vetenskapsfilosofiska invändning finns det även andra brister hos ID, t.ex. att man inte har lyckats presentera ett enda experimentellt resultat; att det inte finns några empiriska evidens som stöder ”teorin” samt att slutsatserna inte är modifierbara inför ny kunskap. Dessa brister har medfört att det vetenskapliga samfundet enhälligt avfärdar ID som pseudovetenskap.

   
Figur 1: Intelligent design går tillbaka på William Paleys (1743-1805) naturteologiska argument, den s.k. urmakaranalogin: Om man finner ett komplicerat och ändamålsenligt föremål som t.ex. en klocka, kan man sluta sig till att den gjorts av en urmakare. Men man ser också att t.ex. ögat är komplicerat och ändamålsenligt; alltså måste någon ha skapat även det.



2. Är ID en enklare förklaring än evolutionsteorin?

Genesis.nu: ”Den enkla förklaringen på ett fenomen är ofta en konstruktör men ändå antas slumpstyrd utveckling.”

Svar: Enligt Ockhams rakkniv bör en förklaring inte anta existensen av fler ting eller företeelser än som är nödvändigt för att förklara eller förstå de iakttagna fenomenen. ID-kreationism antar existensen av Gud – ett begrepp som i sig innehåller många komplexa ad hoc-egenskaper, t.ex.: allsmäktighet, allvetande, allestädesnärvaro och oändlig kärleksfullhet. Förutom att mångfaldiga entiteterna ger dessa egenskaper upphov till att Gud kunde ha skapat världen precis hur som helst. ID-kreationism postulerar därför att allting är som det är, därför att Gud ville ha det så. Dessa ”teoriers” förklaringskraft är därför exakt lika med noll.


3. Finns det irreducibelt komplexa system?

Genesis.nu: ”[M]ängden av icke-reducerbar komplexitet (dvs system av samverkande delar som måste ha funnits på plats från början för att det hela skulle fungera överhuvudtaget)[.]”

Svar: Ett irreducibelt komplext system definieras som ett system som består av flera växelverkande delar som alla bidrar till den grundläggande funktionen, och där systemet slutar fungera om någon av delarna försvinner. Argumentet tar dock inte i beaktande att vissa strukturer kan ha utvecklats för en funktion för att sedan övergå till en helt annan. En till synes osannolik komplexitet kan uppstå då ett för annat ändamål brukat system får nya uppgifter, och vad som först bara av en slump råkade förfina en detalj i en process kan med senare påbyggnad bli ett nödvändigt steg (s.k. scaffolding). En sådan utveckling sker via små steg som hela tiden innebär förbättringar och är därmed helt i linje med evolutionsteorin. Ett skenbart irreducibelt komplext system kan då uppstå genom följande mekanism:
  1. Ett ”reducerbart” system bildas genom evolution.

  2. Icke nödvändiga delar av systemet avlägsnas genom naturligt urval och/eller mutation.

  3. Upprepa steg 2 tills inga fler av systemets delar kan avlägsnas utan att göra systemet obrukbart. Systemet är nu skenbart irreducibelt komplext.
På detta sätt kunde Nobelprisvinnaren och genetikern Hermann Muller (1890-1967) redan 1918 förutspå förekomsten av ”irreducibla” biologiska system.
    Något som ytterligare försvagar argumentet från irreducibel komplexitet är uppkomsten av dubblerade funktioner vid genduplikationer. Vid en genduplikation inkluderas en eller flera kopior av samma gen i arvsmassan. Den extra kopian kan därefter tappa sin funktion eller anamma en ny uppgift. På så vis kan hela familjer av samverkande gener förstärka och förfina funktionen hos ett system. På detta sätt har man kunnat visa att inget biologiskt system, som ID-förespråkare har hävdat vara irreducibelt komplext, är irreducibelt (figur 2). Alla sådana system har visat sig kunna utvecklas ifrån enklare system. Avslutningsvis bör det också noteras att även om man skulle finna ett irreducibelt komplext system så utgör detta inte ett positivt evidens för existensen av någon designer/Gud.



Figur 2: Enligt ID-förespråkare är (A) ögat, (B) bakterieflagellen och (C) immunförsvaret exempel på irreducibelt komplexa system. Evolutionsbiologer har dock presenterat principer för hur strukturerna kan uppstå genom evolution med naturligt urval.



4. Är informationen i DNA bevis för ID?

Genesis.nu: ”Informationen i DNA – Slumpvisa processer kan inte skapa en sådan informationsmängd av sig själv.”

Svar:
Varken evolutionsteorin eller teorin om abiogenes utesluter påverkan ifrån yttre faktorer, d.v.s. informationsmängden behöver inte skapas av sig själv. Bland annat har man kunnat visa inom prebiotisk kemi att komplexa organiska molekyler kan bildas spontant utifrån grundläggande kemiska reaktioner samt energi ifrån solen eller jordens inre. Evolutionen förmedlar därefter information ifrån omgivningen till genomet indirekt via det naturliga urvalet. Det bör också påpekas att information inte är ekvivalent med någon speciell struktur eller funktion. Informationen är hur strukturen beskrivs, d.v.s. om strukturen ändras, spontant eller medvetet, skapas ny information. Krossandet av glas medför därmed uppkomsten av ny information! Ett annat exempel är att geologer, utifrån geologiska lager, kan uppskatta vilken tid en viss händelse skedde. Detta innebär inte att de geologiska lagerföljderna är ”intelligent designade”, endast att människor kan analysera mönster och dra slutsatser.


5.  Är ögat irreducibelt komplex?

Intelligentdesign.st: ”På ett annat ställe skriver Darwin: "Att anta att ögat med sina utomordentligt konstfärdiga inrättningar för skärpeinställning, reglering av ljusinsläpp och utjämning av sfärisk och kromatisk aberration kunde ha formats av naturlig selektion förefaller, det skall jag villigt medge, i allra högsta grad absurt."(2) Darwin var således helt klar över vilket hot som vilade över hans mekanistiska och materialistiska teori.”

Svar: Från fossil vet man att de första djuren med riktiga ögon utvecklades för ca 540 miljoner år sedan. Därefter har olika utvecklingslinjer oberoende av varandra genomgått en utveckling ifrån dessa enkla ljusmottagare till mer eller mindre avancerade bildskapande organ. Detta stöds bl.a. av nya rön inom molekylärbiologin där man har kunnat visa att samma molekyler reglerar ögonens utveckling i både ryggradsdjurens kameraögon och insekternas fasettögon, trots att de har så olika anatomi i dessa båda djurgrupper. Detta tyder mycket starkt på att det molekylära maskineriet fanns i en gemensam föregångare till ryggradsdjur och insekter, och att de härstammar ifrån denna genom en evolutionär process. Det finns t.o.m. nu levande exempel på mellanstadier i denna process, som visar att dessa är livsdugliga, t.ex. skålsnäckor, kammusslor, pärlbåtar och bläckfiskar.
    Figur 3 visar de viktigaste stegen i ögats evolution från enkla ljusmottagare till avancerade ögon:
  1. Ljuskänslig cell på huden. Ljuset orsakar kemiska förändringar i de ljuskänsliga cellerna, vilket resulterar i att nervimpulser sänds till hjärnan >> förmåga att särskilja mellan ljust och mörkt.

  2. Den ljuskänsliga cellen sjunker in i en fördjupning >> förmåga att lokalisera ljuskällan.

  3. Fördjupningens krökning ökar, ljusöppningen minskar och antalet ljuskänsliga celler ökar (= näthinna) >> förmåga att urskilja former.

  4. Tunn genomskinlig hinna täcker ljusöppningen >> skydd för näthinnan. Ögats insida fylls med vatten >> ökad stabilitet, ökat brytningsindex samt förmåga att använda ögat på land.

  5. Från den genomskinliga hinnan bildas linsen >> bredare synfält, bättre upplösning samt förmåga at fokusera ljuset på näthinnan. Den transparenta hinnans tjocklek ökar gradvis.

  6. Från linsen bildas horn- och regnbågshinna (= iris). Mitt i iris finns ett hål (= pupillen) >> ljusnivån i ögat hålls konstant. Mellanrummet mellan hornhinnan och iris samt linsen (= främre kammaren) är fylld med vatten. Trycket från vattnet spänner ut hornhinnan så att den blir helt konvex >> ljuset samlas på linsen. 
Vi har nu demonstrerat hur evolutionen gradvis kan skapa ett avancerat och förfinat organ endast med hjälp av små mutationer och naturliga urvalsprocesser. Dan-Eric Nilsson, professor i zoologi vid vid Lunds universitet, har kunnat visa – genom teoretiska beräkningar – att denna process går mycket snabbt (< 400 000 år).
    Avslutningsvis bör det noteras att intelligentdesign.st försöker få det att framstå som om Darwin själv såg ögats evolution som orimlig. Vad Darwin i själva verket säger är att ögats evolution kan verka orimlig vid första anblicken, men att den ändå kan förklaras av hans teori:

”To suppose that the eye, with all its inimitable contrivances for adjusting the focus to different distances, for admitting different amounts of light, and for the correction of spherical and chromatic aberration, could have been formed by natural selection, seems, I freely confess, absurd in the highest possible degree. Yet reason tells me, that if numerous gradations from a perfect and complex eye to one very imperfect and simple, each grade being useful to its possessor, can be shown to exist; if further, the eye does vary ever so slightly, and the variations be inherited, which is certainly the case; and if any variation or modification in the organ be ever useful to an animal under changing conditions of life, then the difficulty of believing that a perfect and complex eye could be formed by natural selection, though insuperable by our imagination, can hardly be considered real.


Figur 3: Schematisk skiss över de viktigaste stegen i ögats evolution.

6. Är fågelvingen irreducibelt komplex?

Nykultur.nu: ”Om reptiler utvecklats till fåglar t.ex. måste det ju ha existerat ett djur som haft ett till hälften utvecklat par vingar, och för att föra dessa anlag vidare måste detta dessutom inneburit fördelar i kampen för tillvaron jämfört med andra. På vilket sätt är en halv lunga, en halv vinge eller ett halvt öga en överlevnadsfördel?”


Svar: Hur fåglarnas förmåga till aktiv flygning uppstod är något som har diskuterats intensivt inom vetenskapen, och det finns i huvudsak två hypoteser. Enligt den ena började det med enkel glidflykt från ett träd till ett annat, eller från ett träd ned på marken. Denna hypotes stöds av paleontologiska fynd av trädlevande dinosaurier som har ägt en viss förmåga till glidflykt, t.ex. Archaeopteryx och Microraptor gui (figur 4). Enligt den andra hypotesen var det springande fåglar som började använda de främre extremiteterna för att hålla balansen och öka farten. Genom att flaxa med vingarna pressas fågeln mot underlaget varvid den kan ta sig uppför sluttningar, klippblock och t.o.m. trädstammar! Detta gav så småningom dem möjligheten att lyfta och flyga. Förutom dessa exempel finns det ytterligare ett stort antal organismer som tydligt visar att en ”halv” vinge ger en överlevnadsfördel, t.ex. pingviner, flygekorrar, flygfisk samt ”flygande” grodor, ödlor och ormar.


Figur 4: Fossil av den glidflygande dinosaurien Microraptor gui.



7. Är bombarderbaggen irreducibelt komplex?

Ur Vårt urspung? av Mats Molén: ”Ett enda misstag i en evolutionsprocess eller en ofullständigt uppbyggd kontrollmekanaism för explosionerna skulle i värsta fall kunna leda till att bombarderbaggen sprängde sig själv i luften. Hur skulle alla kemikalier, enzymer, nerver, muskler mm av sig själva kunna kombineras så att allt samverkade till en finurligt konstruerad försvarsmekanism?”

Svar: Bombarderbaggen (figur 5:A) försvarar sig genom att spruta ut en giftig vätska, innehållande väteperoxid och hydrokinon, som exploderar genom en kokhet reaktion som uppstår genom katalys av enzymer i ett speciellt utrymme i buken. Enligt kreationister är blandningen av dessa kemikalier så explosiv att evolutionen omöjligt kan ha lett fram till de enzymer, nerver och muskler som behövs för att vid hot spruta ut blandningen av substanserna. Faktum är dock att blandningen av komponenterna inte alls är explosiv (figur 5:B). I naturen finns också många olika skalbaggsarter som uppvisar delar av bombarderbaggens adaptiva försvarssystem, och närbesläktade skalbaggar uppvisar mellanformer av systemets komplexa kemiska och anatomiska delar. Uppkomsten av kombinationen kan alltså mycket väl förklaras med evolutionära mekanismer.

 
Figur 5: (A) Bombarderbaggen. (B) Richard Dawkins förklarar bombarderbaggens försvarsmekanism.